C’est au soir qu’on lève le camp
au coucher du soleil.
C’est alors qu’on quitte tout.
La pensée replie ses tentes de toile d’araignée
et le cœur oublie le pourquoi de son inquiétude.
Le marcheur du désert abandonne son campement
que bientôt recouvrira le sable
et poursuit sa marche dans le calme de la nuit,
guidé par d’énigmatiques étoiles.
*
Det är om aftonen man bryter upp,
vid solnedgången.
Det är då man lämnar allt.
Tanken tar ner sina tält av spindelväv
och hjärtat glömmer varför det ängslats.
Ökenvandraren överger sin lägerplats,
som snart skall utplånas av sanden,
och fortsätter sin färd
i nattens stillhet,
ledd av gåtfulla stjärnor.
*
It is in the evening that one breaks up,
at sunset.
Then it is that one abandons everything.
Mind takes down its tents of spider web,
and heart forgets why it felt anxious.
The desert wanderer abandons his campsite,
which will soon be obliterated by sand,
and continues on his journey in the stillness of night,
guided by mysterious stars.
***
Pär Lagerkvist (1891–1974) – Aftonland (1953) – Pays du soir (Arfuyen, 2005) – Traduit du suédois par Gunilla de Ribaucourt
Jeu de briques
Snake
Pacman
Bubble